KOMSI

nu flyttar jag,
följ med vetja!

http://asitdowncomedy.wordpress.com/

ps. sidan ser ut som stryk än så länge, men det fixar vi. puss puss

lite kort om mina tankar idag

jag är SÅ TRÖTT på dieter. jag är så sjukt förbannat less på alla quickfix-påhitten som vi hela, hela tiden bombarderas med. hur kan du vara så att nittionio procent av i-lands-delen av världen inte fattar det enkla i en in, en ut?! GÖR AV MED MER KALORIER ÄN DU STOPPAR I DIG, så jävla världsomvälvande enkelt är det*.

sen okej, att formeln för viktnedgång är enkel behöver ju klart inte betyda att utförandet är det. att man faktiskt slutar äta när man är mätt, att man faktiskt pallrar sig iväg till gymmet eller ut i spåret eller in i danssalen eller vad det nu är man gillar. men det är så det går till.

det viktigaste är nog det där första - sluta ät när du är mätt. inte mätt som i proppmätt och dåsig, utan när du inte känner dig hungrig längre**. ska också säga att det här, just det här med mättnad och hunger är SKITSVÅRT. särskilt om du som jag har manipulerat dessa känslor och impulser under en lång tid, pga matångest osv, så tar det en lång tid att ställa om från att ha ätit "med hjärnan" till att äta "med kroppen".
men jag lovar att när du lärt dig det så kan man inte äta för mycket. kroppen säger till. jag lovar. mättnad är inte farligt. det är en skön känsla.

det här med träning lovar jag att prata om lite senare. om jag, som tycks ha fötts med någon sorts lat-gen, kan komma igång, så kan defintivt du. har lite tips ändå, såklart. de får ni sen.

nu, iväg till gymmet! ;)
pusspuss

(*för de allra flesta, ska tilläggas. de allra, allra flesta. självklart finns undantag i know)
(**en mycket vis kvinna lärde mig just det - vad mättnadskänsla faktiskt är. jag fd ätstörd tyckte alltid att mättnad = dåligt, synd, hemskhet. trodde också stenhårt på att alla människor som sa att man skulle äta till man var mätt ville mig illa. jag förknippade mättnadskänslan med uppsvullen mage, ångest utan dess like, plussiffror på vågen... helt felaktigt. alltså - mätt är du, som skrivet ovan, när du inte är hungrig längre. då har kroppen fått sitt och du behöver inte äta mer. du kommer inte att äta mer.)

peppad!!!

har för första gången på flera nätter sovit GOTT. ah, så skönt det var att vakna imorse och känna mig utvilad.
nu, peppad till tusen! äter gul frukost. ett löskokt i ägg i halvor med smodi gjord på banan, apelsin, ananas och en skvätt citron. reeeechargeeed, säger min kropp med robotröst. recharged, excellent.
ska straxeligen gå och träna, och efter det ska jag in i viss butik och köpa viss sak för att gratulera mig själv till det nya jobbet.sjuhundrafemtio kronor skor, nämare bestämt. hua, dyra. men det är jag värd!

vi hörs. hejdå kissekatter

almond

mandelpotatis och sill till lunch. äter istället för att gå och träna. good times (dock inte alls enligt planerna)

vad gör ni?

ja

pic weheartit

"...kärleken måste jämföras med skapandet av ett konstverk. Även det kräver fantasi, total koncentration, förenandet av alla aspekter av den mänskliga personligheten, självuppoffring från konstnärens sida och absolut frihet. Men mest av allt kräver kärleken, precis som det konstnärliga skapandet, handling, det vill säga aktivitet och beteende befriat från rutiner, samt ständig uppmärksamhet på partnerns inre natur, en strävan att förstå hennes individualitet, och respekt. Och sist men inte minst kräver den tolerans, medvetenhet om att man inte får tvinga på sin följeslagare sina egna uppfattningar eller ideal, eller stå i vägen för den andres lycka."

- Ivan Klima

att känna sig gammal

jag blir rädd när jag facebookar och ser bilder på min kusin. min lilla kusin, min tre år yngre kusin, doing all the stuff jag gjorde för tre år sedan. not a pretty sight. liksom, gör hon hälften av det jag gjorde så blir jag orolig.
med det sagt så vill jag även meddela att jag idag känner mig otroligt vuxen, mogen och vis. eller inte alls, men gammal.
fixar inför kalaset imorgon och känner mig bra mycket mer som min mormor än min snart artonåriga kusin. har lagt vit pappersduk på bordet, det blir ju mycket enklare och helt klart renare. ställer fram alla glas och muggar i förväg, på brickor, så smidigt att slippa plocka ur i skåpen imorgon när alla kommit. bakar kakor, dammsuger, möblerar om. det finns ingen måtta på eländet.

egentligen vet jag att det här inte har att göra med min ålder överhuvudtaget. har alltid varit såhär. nu när jag påskpyntade (såklart man gör det) i förra veckan så hittade jag påskpyssel från -95. två små "vepor", med kycklingar och ägg i skålar på. en gjord av min bror, en av mig. man ser direkt vilken som är min - den där äggen lagts i och sorterats enligt färg i korgen. jag var sex år när jag tillverkade denna. vilken sexåring färgkoordinerar sitt påskpyssel?!

har alltid varit ordningssam. inte städgalen, men definitivt kontrollfreak. allting måste ha sin plats och vara på rätt sätt. det finns inget direkt facit, men det måste kännas rätt. med allting. jag måste ha koll och kontroll, tror att det jämt varit så. hmm.

well, nu har jag inte tid att blogga. fixa och dona och sen duscha och fixa mera och sen gäster och äta och dricka och så sova och sen är det imorgon. skål på det. puss!

KÄÄPS

KÄNNER FÖR ATT SKRIVA MED CAPSLOCK. HEJ HEJ HEJ HEJ.

IDAG ÄR JAG GLAD. OCH STRESSAD. I SJÄLEN, ALLTSÅ, MITT LIV ÄR INTE DIREKT TILLRÄCKLIGT HÄNDELSERIKT FÖR ATT STRESSA UPP NÅGON ANNAN DEL AV MIG.

DET VAR INTE SÅ KUL MED CAPSLOCK MEN DET GÄLLER JU ATT VARA KONSEKVENT.

TJUGONIONDE APRIL BÖRJAR JAG JOBBET. WOOWOOWOOOO.

NU SKA JAG SPELA BETAPET. HEJDÅ HEJDÅ.

tjiiiii

äter passionsfrukt. det är surt as hell.
ganska gott dock.

nu ska jag rita lite. tjingeling!

tjugoett!

hej hej hej! födelsedagen till ära bjuder jag på lite bilder, vad sägs om det? har hittills en lugn och mycket fin födelsedag. men hallå - inte ett enda grattis här? hmmmm. inte schysst. nåja, såhär ser jag ut idag och nästan alla andra också...

gömmer mig i påskriset

ah! paket! :D
(plus den lilla familjen som bor under vårat påskris)
det ena innehöll egengjorda saker och grejor till lilla mig, så himlans fint!

nästa paket... tofflor! aaaah! hur mysiga och fina och underbara som helst! love 'em!

fick också fröer, så nu blir det storodling här hemma! hur bra som helst

och såhär ser man då alltså ut när man posar framför lillkameran. iallafall om man heter angelica och fyller tjugoett idag

blev väckt imorse med rostbiffsmackor, kladdkaka och kaffe på sängen. och presenter såklart! filmer fick jag - Australia, Corpse Bride och Moulin Rouge. min pärla till karl alltså, han känner mig han. och ikväll är det överraskning, vet bara att jag ska vara klar tjugo i sju då han kommer och hämtar upp mig för so far unknown äventyr. wihooooo

PUSS!

soon to be the b to the irthday girl

hej på er mesproppar! hej på er alla andra också.


imorgon fyller jag år. 21. kan ni tänka er det? tjugoett. smaka på det tjuuugoooeeeett... coolt. men något som vore ännu coolare var om ALLA ni som läser min blogg sa grattis imorgon. det vore något, det. kan ni göra det för mig? tack! och puss!

kvällens utveckling (för jag vet att ni bryr ihjäl er)

okej, nu råkade det ju hända sig att jag blev övertalad av alternativ nummer två - vilket betyder att jag ska iväg för lite öldrickandeihotellrums-äventyr. men den stora frågan handlar inte om vad jag ska ha på mig eller om jag ska orka duscha, utan om jag ska äta något innan jag åker? det där ätandet jag pratade om i senaste inlägget har dessvärre inte kommit igång, och öldrickande på tom mage känns sådär...

...och nu ringde telefonen...

...och tydligen ska jag stanna hemma, dock med sällskap, och fortfarande ackompanjerat av öl. hmm, blev genast sugen på pommes. den stora frågan är alltså besvarad. pom fritt it is.

so long, biatches! (and how gay is that to say, på en skala?)
nä, en cigg på det.

KLICKA!!!

ikväll har jag tackat nej till 2 (två!) roligheter (för ovanlighetens skull) för att läsa en hejdundrans massa bloggar, äta snacks, slötitta på teve samt roa mig med det här. klicka på länken, jag vill lova att det är värt det. jag skrattar högt här i min ensamhet. det är så roligt, absurt och fantastiskt att jag inte vet var jag ska ta vägen... joina viktväktarna imorgon, någon? bara för att visa mitt stöd för deras underbara förflutna... eller nej. kanske inte. kanske aldrig.
hahaha :D:D:DDDDD (ja, det var tvunget nödvändigt att använda så många smileysar. ni förstår om ni klickar på länken)

annars har jag idag pyntat mitt påskris - resultatet blev helt amazingly awesome. ser ut som om höna exploderat där i. samtidigt som hon värpte ungefär hundra små, små ägg. otroligt fint, med andra ord! ni kanske får se bilder imorgon, om jag orkar. då kanske ni även får se min snygga hylla. jag förstår att ni väntar med spänning.

well, toodiloo, mina vänner. nu ska jag dricka öl och fortsätta min jakt på nya, finfina bloggar!

och bortsprungna katter ropar tillbaks

är det bara jag som är helt sen med att Montt Mardiés Come on Eileen är en cover på Håkan Hellströms Kom igen Lena? hur som helst är båda sjukt bra, men jag måste nog säga att Håkan drar det längsta strået just idag just nu... och ut på synthesizergolvet, ner i ljuva livet upp på taken över staden under fabriksmolnen... åh, Håkan att jag glömt dig! hur kunde det gå till?

ps. jag har jobb.
vi kan le men bara i sekunder, det är ett uttryck för känslor och det är förbjudet, eller bli som gatorna, våren och vintern - dom som går runt tills dom försvinner! musiken rullar, dom har glömt allt dom saknar på dan, och du! du är mitt UPPE i livet men nere på gatan!

good gracious

startade dagen med kaffe och cigarett i solen uppe på taket.
lyssnar på den här fina låten, om en timme ska jag iväg och luncha, på torsdag händer en viktig grej. exakt en vecka till födelsedag.

livet är inte så tokigt ändå. puss på er gobitar.

pics weheartit

wrong skruvzz

skulle inte banga på en liten resa till staden ovan eller liknande. eller inte liknande. en resa någonstans överhuvudtaget skulle ju inte sitta direkt fel.

jag bygger en hylla. ett av fler projekt jag startat här hemma för att ta död på meningslösheten i min vardag just nu. problemet är bara att jag köpt för korta skruvar. så nu måste jag, trots ovilja och lathet, röra på arslet och ta mig ut ur lägenheten om jag vill få klart den här himla komplicerade hyllan.
well, its gonna look amazing when its done. alltid något. ni får se sen, prumiz.

och - var faaan är mitt gymnasiebetyg?! HALLÅ?

pic weheartit

vad jag önskar mig mest just nu

sommar, solsken, fina klänningar, blommor, smala armar, en bästa vän

istället tvärtom i princip. visserligen solsken och gottgott kaffe, plus snart en tripp till ikea. det är alltid något. eventuellt bio ikväll med L, inte fy skam. glöm inte det lilla i tillvaron, hörrni. det lilla.

pics weheartit

elfte mars

eftersom att jag är ungefär världens lataste människa, och bara gör saker när jag har saker att göra, så står mitt liv stilla just nu. nästan så att det går bakåt, faktiskt, så lite som händer.

avsaknande av jobb och jobbletande ska vi inte tala om för det ämnet får mig att vilja veta mer om spontan självantändning, och jag menar - det vore ju inte så kul. å andra sidan bra mycket roligare än the moment right now.

lever på min käre pojkväns sällskap (nothing wrong with him, men ni förstår att det kan bli lite instängt på 33kvm och inget alternativ), för mycket snus och cigaretter, dålig mat (för att den i stunden är roligare än den nyttiga), inomhusvistelse, dagdrömmar, mindre renoveringsprojekt, bloggläsande, sex and the city och boredom, boredom, boredom...

lyssnar på Imogen Heap och drömmer mig iväg till sommaren, till New York, till ett jobb och en givande vardag. would give everything för ett Svenssonliv just nu.

min tjugoettårsdag närmar sig med snabba, bestämda steg. kunde inte kännas mer likgiltigt. wow, ett år närmare... vad? döden? nej, så känns det väl inte, men inte något vidare speciellt heller. en känsla dock... ledsen.
jag är ledsen över att jag inte får ha en stor fest med mina många vänner och vara sådär väldigt glad. det är jag ledsen över. jag saknar det.

vad skulle jag inte ge för receptet på ett rikt liv?

pics weheartit

två frickin' hundra

den här sjukligheten som halva Sverige tycks dras med, det här långdragna, gravt irriterande, slemmiga, onda påhitt som lagt sig som en snorbubbla över alla oskyldiga snällskallar och envist biter sig kvar, i veckor - vad tror ni? är det en vanlig förkylning eller är det helt enkelt ett praktexempel på att Lagen om allts jävlighet inte tar paus eller går i ide, någonsin?

jag tror på det sistnämnda jag.

och med denna lilla text förstår ni nog varför jag besparat er regelbundna blogginlägg under cirka två veckors tid. jag är snorig, min hals gör ont, ibland febrig och hela tiden bitter, less, tjurig, lat, slö och fylld av en härlig och go hopplöshetskänsla. och det blir inte så jäkla roliga blogginlägg med dessa ingredienser.

var är sommaren? var är jobben? var är min träningslust? var är min självdisciplin och livsglädje? har ni sett dem så får ni gärna fånga in dem och leverera tillbaka dem till mig, tack. desperate need, just nu, av någonting annat än den här grå sörjan.

jahopp. så mår jag. hur mår ni? vad har ni för er?

ps. how's that for a tvåhundrade inlägg?

den högre makten

M sitter i telefon med polisen för att anmäla vår lilla fadäs med Bedragaren. hör genom luren hur denna polistant hojtar och gormar och ser framför mig i tanken hur hon sitter på sitt lilla poliskontor och sighajlar för sig själv. hon är helt hysterisk denna kvinna och rösten liknar inte något i denna värld - mer likt något väsen från tredje riket, som du lagt i en mixer och sedan byggt ihop igen. helt tokigt. M lyckas låta otroligt professionell men jag som sitter en meter bort kan knappt hålla mig för skratt. hahahahahahaha. herreguuuuud.

ps. nästa inlägg blir mitt 200:e. vad ska det ägnas åt måntro?

kurrkurr

nä, nu skiter jag i det här och drar till GH. eller värmlands. eller stockholms. äh, fan vet vilket men nation blir det iallafall.
för er som inte visste har jag kirrat kårleg. billig mat och alko så det duger för hungriga, pissdeppiga, boring jag.

hejsvejs

inga Wii-kvällar i sikte här hemma

som om livet inte var pissigt nog så bjuder det på världens pissigaste läxa dagen till ära. betala aldrig en blocketannons i förskott, barn. aldrig. du blir blåst, för det är så mänskligheten ser ut. så mycket för en positiv människosyn. nä, numera är mitt andranamn naiv, inte optimist. PISS.

men vaaad

hela mitt humör och sinnesstämning sammanfattas tydligt i avvisningsfrasen "skit dig i näven" som jag härmed riktar mot Livet med själ och sinne. (frasen kommer ursprungligsvis från min käre pojkväns barndom, med vilken han vänligt men bestämt avvisade en stackars flickas hand under en lågstadieskoldans)

Livet, jag är så jävla trött på dig. om du inte förstod det utav ovan nämnda.

önskar bli uppmuntrad. om någon mot förmodan skulle vilja åta sig denna uppgift så är ni mer än välkomna. vinkväll, någon?

jag vill blogga. men jag vill inte blogga.

eller, såhär ligger det till egentligen: jag vill hitta min nisch. jag önskar att jag kunde hitta på något sorts ämne, ett intresse, en inriktning, en stil eller vad tusan som helst som är ett hekto mer intressant att läsa om än vad jag göööör. vem bryr sig, liksom? det är ju inte som att jag har nåt fancy jobb att flasha med. ingen kropp att vika ut (självklart har jag en kropp, men att vika ut den är inget jag känner är för mig). inga kompisar som gör galna grejer framför kameran min. inga pengar att skryta med och köpa dyra saker för. alltså, inget bittert i det, inte just nu faktiskt, men det gör det ju jävligt mycket mer komplicerat att upprätthålla en någorlunda intressant blogg.

så vad tusan? jag är en människa med massor av tankar, ibland alldeles för många. jag är sjukt analyserande och tyckande. har en åsikt om nästan allt. jag vet att jag är hyfsat bra på att uttrycka mig. jag är bra på att argumentera. och, om det skulle vara önskvärt så är jag sjukt bra på att provocera och skapa debatt.
så var är mina tänkande, tyckande, argumenterande inlägg? i mitt huvud. de hålls i fångenskap av min lata, obrydda, sega hjärnhalva. synd det, för det kan bli en jäkla bra blogg det här, om jag bara ids.

vi får väl se framåt våren, om det sker någon förändring på den fronten. för visst var jag närapå att göra något kreativt, vettigt och spännande idag, när solen lyste sådär grymt fint. det var jag. hold on, ni som orkar. snart blir jag intressant. kanske.

dagens

nu sitter jag och spelar tetris medans jag är på gränsen till att sakta svälta ihjäl. det är lugnt dock, sambons egenskaper som vän behövdes och fick gå före min skrikande mage. vad offrar man inte för pojkens vänner?
men hungrig är jag.

för att inte återigen ge er ett ytterst trist dagsreferat som vanligt så har jag bestämt mig för att bjuda på en recension. föremålet att recenseras är min dejt med Hanna tidigare idag. skalan jag använder mig utav är SC-kottarna, där 1 kotte är illa och 5 kottar är fint som snus. inga konstigheter, jag tror ni hajar.
(att valet faller på just kottar beror på att jag dels gillar företeelsen och även själva ordet. plus att det ju är min blogg och jag får skriva vad jag vill här)

BLINDDEJT
miljö: 3 - denna dejt utspelade sig på Storken, ett mysigt men överfullt café i centrala Uppsala. skulle ha varit en mycket trevligare plats om ett par småbarnsföräldrar inte låtit sina vilda telningar springa runt med armar i luften gapskrikandes i två timmar. ungefär tolv gånger trevligare, cirka.
rekvisita: 4 - gott kaffe, gratis påtår, med grädde i efter förfrågan. samt te, där vet jag dock inte så mycket om kvalitén, men anar att den var till belåtenhet då påtår inträffade.
motspelare: 5 - Hanna (also Pannkakan) visade sig vara minst lika spännande som sin blogg, och det är ju en bedrift bara det. att vi tillsammans genomförde en intressant och rolig diskussion i några timmar talar ju för att detta är en människa man kan trivas med (och med man menar jag jag, men även allmänt talat). vi lyckades även få in konststycket Pinsam Tystnad både en och två gånger, utan att avlida. wow.

överlag en strålande fika men fin partner som hade kunnat genomföras i en aningen tystare miljö. would I do it again? oh yes would I recommend it? definietly!

NU BLIR DET MAT! WOHOOO!!!!

blablah

Förlåt, o kära Blogg, ty jag har försummat Dig.

vadan detta? borta hela gårdagen för att hälsa på min bortadopterade dotter och se hur hon har det. Misty heter hon numera, dock kommer hon för mig alltid och förevigt att vara Kisse. (läste igenom lite för snabbt och hennes namn blev mer likt en viss bloggerskas, HAHA om jag var dennes mamma)

well idag blir en bra dag, det känner jag. började med en kopp kaffe med grädde, fortsatte med att diska hela diskberget of doom inne i köket, och avslutade med en köttbullefrukost. dagens fortsatta äventyr består bl a av en blind date med ingen mindre än Pannkakan.

nä, det här blir ett såntdärnt hyfsat tråååkigt inlägg så jag rundar av här med ett lagom hurtigt: ha en underbar dag, fellow bloggerz!

det närmar sig mitt 200:e inlägg, hur ska vi fira det tycker ni?

ikväll har vi spelat Viva Piñata, som förmodligen är det sötaste tevespelet som någonsin funnits på denna jord. nu har jag ju inte spelat så många tevespel, det kan jag inte påstå, men det sötaste i min lilla värld åtminstone.
det går ut på att du ska sköta om en liten trädgård dit du på olika sätt lockar nya piñatas och påtar och fixar och donar. vet inte alls vad det ska vara bra för, men roligt är det! och som sagt - sött. sött som socker.

så vad har eftermiddagen och kvällen bjudit på förövrigt?
- hård träning som i slutet betydde hjärtklappningar och yrsel på grund av vad jag gissar är ett för litet kolhydratintag. nå, då vet vi det tills nästa gång - angie måste äta kolisar innan träning. åtminstone en skvätt.
- middagslagande som ikväll betydde rejält goda färsbiffar (varfur säger man inte pannbiffar längre, som i skolan? är det nån skillnad?) med blomkålsmos (dans i min mage så gott det var) och sååås. uppskattat på pojkvänsfronten också, även fast hans mos ersattes med pasta.
- bloggläsande, det var något nytt. det har jag aldrig sysslat med förut.

imorgon bjuds det här i bloggen på receptet på (färs-? pann-?) biffarna. om ni ber snällt kan jag berätta hur mostillverkningen ser ut också.
annars är det en rätt busy day, det ska tränas och det ska arbetsförmedlingsmötas och det ska ikeas och målas och grejas. om allt går väl ska det även drickas på kvällsfronten. att dränka mina sorger är något jag behärskar mer än väl. skål och godnatt!

studenten

för att lätta upp i SC-bloggen efter föregående inlägg så kommer en fantastiskt fin (om jag får säga det själv) bild från studenten - min bror och jag:

åh, jag var ju riktigt stilig hörrni. svinkall dag förövrigt, därav den knappt matchande koftan. fin klänning hade jag också, från Monki.

har just smaskat i mig ett par korvar från moderns kyl. ska snart lyfta stjärten från den här grymt sköna soffan och bege mig hemåt för ombyte. sedan är det dags för träning, och kan någon förklara för mig varför jag har så svårt att faktiskt ta mig dit? det är ju grymt skönt och, faktiskt, sjukt roligt. det är bara det där, att se till att gå dit. en mental spärr, av något slag. mycket märkligt.

adjöss!

lite tungt, sådär

deppar och är bitter. fan, fan, fan. SKIT! jag känner mig så förbannat maktlös, alla de saker som är fel i mitt liv som jag inte kan göra något åt... och alla de saker jag kan göra något åt, KAN FÖRÄNDRA - ja även de jävla sakerna känns oundvikligt skrivna i sten. det kanske bara är såhär det ska vara? men jag vägrar tro det, jag vägrar nöja mig med halvdant och bitterhet. jag vägrar.


jag funderar på mitt liv och kan inte låta bli att minnas... och särskilt ämnet gamla vänner är lätt att romantisera, drömma sig tillbaks till. måste påminna mig själv om att dessa så kallade vänner (och då en vän i synnerhet) var människor som inte drog sig för att hugga i ryggen, blunda och se åt annat håll.
en "bästa vän" som ljuger. som gång på gång väljer andra sidor än just min sida. som skrattar när man inte ska skratta. som inte vill se vare sig ätstörningar eller depression, som går när man ska stanna, som väljer MIN pojkvän före MIG (och, det är väl typ the basics i bästisskap? man snor inte andras pojkvänner, eller va?). som blir förlåten men fortsätter svika. gång på gång på gång. jag menar, det är väl inte helt okej...

well, a walk down memory lane och då kan vi ju lika gärna passa på att rota fram lite fler bilder på Eder Angelica Oldschool Style. Deluxe.


yepps, jag var blond. i många herrans år. inte förrän i höstas som jag blev såhära rödbrun och stilig som jag är nu. men visst var jag väl ändå en liten laxpudding som blondie också? *flaxar med ögonfransarna*

...ändå, när jag tänker efter så är det inte så jävla illa ändå, mitt liv. så skit som jag mått förr så är jag ju praktiskt taget en ny människa idag. nä, kanske inte, men vissa av er förstår. om man någonsin har mått så dåligt att man vill ha sönder sig själv, om man någonsin avskytt sin egna existens till den grad att man är beredd att utplåna den... ja då vet man. och då får man vara tacksam och stolt bara man överlevt. det har jag gjort. för jag är stark. jag ska ha credd för det, och jag måste komma ihåg det, att jag trots allt är en stark människa. en fin människa.
idag är bara en sån där dag. ni vet.

kram på er, allihopa.

FAB FEBRUARY

hello, ville bara kasta ur mig ett snabbt Godmorgon! innan jag gömmer huvudet under täcket en timme till... hhrghl... tröööött... skön säng...

ny dag, ny vecka, ny månad. kan bara bli strålande.

när jag släpat mig upp lite senare ska jag
1. laga lunch till mami and me
2. leta och söka jobb
3. iväg för träning (en vecka sen sist, huuee)
4. baka Oopsies med lite modifierat recept och riktig elvisp hemma
5. fortsätta drömma mig bort genom lägenhetsletande, läsa bloggar, blogga, äta, mysa, titta teve... osv osv.

so long!

premiärbak

hemkommen efter flygresan uppifrån, allt gick fint fastän jag var halvt hysterisk och allmänt gnällig under start och landning, as usual. eller hemkommen är jag inte... i uppsala yes, men hos mor min. karln behövde studiero och inte är jag den som är den, jag flyttar snällt på mig.

sitter i moders stora hörnsoffa och ser på Wallander på 4:an. sjukt ointressant film faktiskt. desto mer intressant är doften ifrån köket - mina premiär-Oopsies som står och gottar sig i ugnen. jag väntar med spänning tills jag får hugga in. snart börjar lite bättre teve också.
kvällsfika + csi + bloggläsande... m-m-mmm.

vad gör ni ikväll darlingz?

råååååvduuuur

oki, varning för spoiler:

vi såg nyss norska filmen Rovdyr. nu brukar jag ju inte vara så förtjust i skräckisar men den där hade jag nog ändå en del förväntningar på... norsk och allt. med blod och skog och ond bråd död, hur spännande som helst. men mja... nog var det blod och skog och ond bråd död allt men det var väl ungefär allt.

ett gäng ungdomar ska campa i skogen (have we seen that before huh?) så de kör ut i sin lilla folkabuss, stannar och käkar, blir osams med lokabefolkningen, kör vidare, en blir mördad och så är hela karusellen igång. de dör, hittar fler döda, går vilse, dör lite till, blöder en djävulskt massa, dödar några av the bad guys, resterande dör utom den sista... och sen är filmen slut i princip. så, nu behöber ni inte se den. ok?
1 kottar av 5 möjliga kottar. barely.

nuuuu sovaaaa. GODNATT! puz

boo-fakin-hoo

ibland blir jag lite irriterad över att mitt liv inte är all shiny and stuff. eller inte så mycket ibland egentligen, det är en ganska så konstant känsla numera. totally not awesome. hur i hela helgefriden GÖÖÖR man?

en av de stora anledningarna är ju den där förbannade avsaknaden av ett gaang. ett litet gäng polerz som man skulle kunna ringa när man har lite tråkigt och vill hitta på nåt satyg. va tusan, liksom. hur svårt ska det vara? ska jag vara tvungen att börja på nån himla universitetslinje jag inte ens vill gå fastän jag inte alls är motiverad till att ens öppna en bok bara för att kunna snatcha nån liten vapendragare? finns det inget annat sätt? dö. faktiskt. döööööö.

det borde finnas något typ såhära vahettere match.com eller spraydate eller någe för oss ascoola, skitsmarta, fett roliga och snygga typer som bara råkar sakna möjligheter till kontaktskapande. jag menar, det är ju inte som att jag har nån arbetsplats att fiska på heller.

otroligt irriterad blir jag faktiskt. inte bara lite. otroligt jävla irriterad och ursäkta svordomen.

godkväll önskar Eder Bittra Bästissaknande. Deluxe.

B to the ack to the träsk

snabb upp-dejt:
klev upp elva.
halstrad saltströmming till lunch, det var... intressant.
chilla i sängen med dator, choklad, Solo.
på med termobyxor - leka snögrotta, åka stjärtlapp, kicka spark!
chilla mera.
snart crêpes, fläskkarré, klyftpotatis.
sen chilla.
senare grilla korv i snön.
och däcka i säng.

...CHILL. har ni det lika gött som jag har, lovers?

jag fuskar! i furu

ja som rubriken antyder så har jag Semester ifrån mitt nyttiga liv, jag fuskar totalt med kolhydrater av alla dess slag. och jag gör det inte hur som helst, jag gör det i ett hus av furu. inte varje dag man ser det nuförtiden, furu alltså. jag gillar det.

befinner mig i Hillswamp hos M's käre mor och far. för tillfället tusen minusgrader utanför dörren. eller åtminstone minus tjugotvå. hade hoppats på norrsken men det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk. hehehe.

allting är gött här. allting. särskilt maten. har mördat min mages humör med choklad, hårt och mjukt bröd, potatis, chips... FAIL. men he'lugnt. måndag we go again. sånt e livet.

nu ska vi se skräckis. see yaaaa

morr morr

är det någon som kan något om datorer? eh min dator väsnas och trilskas. det är något dåligt, va?

annars? försöker att inte somna. sjukt trött. funderar på en power nap, ett litet farväl till den gudasköna sängen, ungefär. vaktar barnen i en dryg timme till, sedan är det home sweet home igen. skönt men inte så skönt. 33 kvm enrummare VS en miljon kvm + stort kök (med induktionshäll! aaah, heaven on earth) + bastu + all mat man kan tänka sig + mikro + en hel massa andra lyxigheter jag inte sett röken av under min tid hemifrån... eh behöver jag ens fråga?

senare blir det en förhoppningsvis strålande intensiv träningstimme, ett försök till snabb dusch och efter det intar jag biosalongen. The Road bjuds det på idag. har sådär lagom höga förväntningar. trailern är sjukt bra, men det säger inte alltid så mycket. om de lyckats hålla ner den vanligtvis så höga americano-känslan så ja, då tror jag på det här. men well, är filmen skit så har jag ju iaf Viggo att dregla över i hundraelva minuter. mmmm.

nej, det här går inte. sängen, here i come!

angie tipsar vaaaah

har precis tagit mig i kragen och hivat upp en hel massa kläder på Tradera. sitter nu och drömmer om vad jag kan fylla tomrummet (...eh?) med när mina föredettingar flyger iväg mot nya äventyr... H&M har galet mycket fint som kittlar köpnerven rejält. trippa runt iklädd detta senare i vår? ja tack!


/allas eder SuperModeFashionista Extravagaaaanz. Deluxe.

energikrävande weekend

tjena tjena. läget? bra här.
avsaknad av blogginlägg består till allra största del av min egen eminenta Lathet, och till en liten del av helgens eskapader. ja nä nu låter det som något fancy schmancy, vilket inte är fallet, men busy har det varit. befinner mig just nu i mosters hus vaktandes små barn. kusiner till och med, 8 respektive 9 år gamla. jag är för tillfället helt matt efter lärdomen i hur energikrävande dessa små liv är.

gick och hämtade de båda på fritids i fredags vid fyra. promenaden dit tog för mig 15 min. vägen tillbaka tillsammans med dom tog cirka 60. intressant. kom hem och lagade mat till dem, köttbullar och potatismos made from scratch - det senare otrolig succé. awesome. sedan var de snälla hela kvällen och jag myste med lite vin, nötter och datorn. pausade för lite bastu. somnade sen i vad som kan vara världens skönaste säng. jag skämtar inte, den måste vara tillverkad i Himmelriket eller något annat asbra place.
vaknade igår klockan halv åtta av ljudet av en polishelikopter. en cirka 40 centimeters helikopter. lät ungefär lika mycket som en 4 meters. detta följdes av ljudet av sju tusen bjällror och klockor, som i sin tur bara var förberedelsen inför två timmars datorspelsskjutande ackompanjerat av ett 8-årigt "AAAAAHH! AAAAH! AAAAAAAHH!" (nu vet jag hur mycket ljud det ryms i så små kroppar. det är en vetskap jag önskar att jag inte hade).
vid tio hör jag hur 9-åringen säger till sin lillebror "quiet! you're gonna wake them up" (de pratar i första hand engelska, since they har bott i både england och usa) och jag, på gränsen till nervsammanbrott under täcket, bävar inför svaret... "i know, that's what i'm trying to do" WHAT?!? INTE OK! INTE OK ALLS!

ett uppvaknande inte att rekommendera, alltså. det tog några timmar för mig att komma över detta. dock botades min förstörda livssyn av lite pizza, öl och Kung Fu Panda senare på kvällen, och idag är jag på topp igen. var aningen rädd att gå samma öde till mötes även denna morgon, men minstingen knackade försiiiktigt på, inte förräns halv tio. awesome!

idag tänker jag inte göra någonting. inte ett smack. sitta här i soffan på min runda lilla stjärt med Granit och Datorn som mitt enda sällskap. äta lite gott också, kanske. om jag orkar ta mig till kylskåpet.

Söndags-Angelica med halvdant mejk + halvflottig nyklippt lugg. fancy!

Angelica med för närvande bästa kompisen, Granit <3

so long, biatches!

libbsticka är en köttbullskrydda

jag fick ett ryck igår kväll och klippte lugg. sedan var jag uppe till halv tre och spelade tetris. nu äter jag köttbullar till frukost och snart ska jag iväg och få mitt horoskop utläst av ett proffs. jag lever ett spännande liv, vad mer kan jag säga...

en måndagskväll med lördagsbilder

efterrätt - mmmmmm. och två till: mm. frysta exotiska från hemköp med vispgrädde. mi lajki.

träningen, oh så shööön! gick riktigt bra idag, kändes verkligen i mukklerna. jag gillar verkligen att träna och då särskilt gymma, så frågan är varför det i stort sett alltid är så sjujäkla svårt att ta sig dit? det är välbekanta Fröken Lathet som försöker ta över min hjärna och besegra Mister Motivation (haha, jag är så töntig... hahaha). men jag ska vinna. det ska jag! you'll see.

tänkte bjuda på ett par bilder, det där som inte händer så ofta. de båda är från i lördags hos L. så jag är festfixad och allt, snusen fint inne som ni ser. håll till godo!

S, jag, E

jag & E

ni kan också glimta mitt mormorsfynd - oversizekavajen i ylle och siden från PoP som jag fann i mormors garderob. lycka. en riktig gottegrotta det där, mormors hus :D

nu - läsa mera bloggar! skepp ohej!

helgsummering och dagsplanering

å ingen vidare uppdatering i helgen, det får jag medge... men busy busy har jag varit, det är förklaringen.
i fredags firade jag och min käre sambo hans totala avklarande av gamla tentor, mördar-PM och andra jävulskheter. min käre vän är klar med alla föregående terminer och helt redo för den nya. sååå, vi köpte mängder med plockmat, som ost och skinka och oliver och nötter... kanske inte så fancy schmancy som Blondinbella vars matkasse väl går loss på en tusing eller så, men likväl massa gott (ko-ost, kokt medwurst, hemköps egna oliver med vitlök i, osv, superbudget - superawsome!). lite öl på det plus en collegekomedi = somnade mätta och halvfulla i soffan i varandras armar. otroligt mysigt actuallyyy.

i lördags bjöds det på inflyttningsfest hos en jobbarkompis, vilket kan summeras rätt så kort. förfest i fålhagen med typiska tjejgrejer, som vin & sushi, nagellacksmålande, hög fjollig musik och sedan taxiresa därifrån. vi blev kompisar med taxichauffören också, såklart, det ska man ju som tjejgäng. vi kom till L där det bjöds på bål, lekar, glasstårta, en barndomsvän, ett par nya vänner, några coola människor och en hel drös med glidare. pratade med en intressant kille, trevlig och sådär, och på frågan "jaha, vad gör du då?" fick jag ett svar likvärdigt med "pappa betalar". det var, som sagt, intressant. han skulle starta företag sen, fick jag också veta. när han "lekt av sig". (han var ju trots allt bara 23, inte behöver man försörja sig själv då...)
senare fick folk för sig att utgång var grejen, och jag som ju är inte positiv och rolig tjej bangade inte (trots varningssignalerna i huvudet) och delade taxi ner på stan med några jag aldrig sett förut. de från Uppsala vet vad BJ är, och förstår exakt hur roligt jag hade resten av natten. (för er som inte vet vad BJ är så är det nästan onödigt att säga mer än: korta kjolar, tons of makeup, pretend-fylla, plutande läppar och spelad avsaknad av intelligens möter backslick, pappa betalar, frescha kostymer och spelad intelligens) jag kände mig otroligt rätt och bj-besöket var verkligen något i min smak! not.

igår spenderades nästan hela dagen i soffan med matprogram och realityserier. tyckte oerhört synd om mig själv som lyckats supa ihjäl alla mina endorfiner. gnällig, negativ och hopplös var jag i stort sett hela dagen, turligt nog var jag ensam hemma. kan tänka mig att en viss karl hade slagit mig i huvudet med en stekpanna om han hade varit tvungen att umgås med mig.

men idag är en ny dag. en trevlig dag! en hoppfull dag! en dag full av möjligheter! och så vidare. man ska ju inte ta i tills man kräks... har ätit lite frukost, en kopp te med grädde och två kokta ägg - jag vet Räven, jag ska variera mina frukostar i fortsättningen. typ. ska försöka. ja.
på schemat står nu
1. ladda iPod
2. packa träningsväska
3. springa ner på Monki och köpa en kavaj som jag bara inte kan vara utan
4. träna halvt ihjäl mig med ett mördarpass i gymmet. mjaa, åtminstone nästan. målet är träningsvärk imorgon, åtminstone lite
5. bastuuuuuuuu
6. hem och göra det Angelica gör bäst - chilla! :D

såå, nummer ett på schemat nu då. tips på träningsmusik, någon? pliiiz *megasnälla ögon*

mission accomplished

jag bloggar i smyg. jag är på jobbet, busy busy. men since its my last day imorgon gissar jag att man får fuska lite.

jag har precis kånkat ner en cirka hundrakilos julgran (eller något åt det hållet) från en höjd på cirka två meter (typ). de som vet, de vet att jag är ungefär en halv hand hög. detta krävde då alltså att jag stod på en ranglig, spenslig liten metallgaffel - detta skulle föreställa en stege. min minivariant av kropp i kombination med grav höjdrädsla gjorde detta till ett nästintill omöjligt uppdrag. men skam den som ger sig, tänkte jag. inte fan kan jag låta granjäveln vinna, tänkte jag sedan. så mission impossible? i think NOT! jag styrde upp hela kalaset galant. vet inte om det var så tjusigt som man kunde ha önskat, men nu är det gjort iallafall.
granjäveln ligger i delar på lagret. får ligga där tills nästa år. ingen kommer att sakna dig. HAH!

Julgranen vs Angelica
0-1

angie tipsar

sitter just nu och käkar iallafall Kungsgatans godaste omelett. mina smaklökar gör en liten segerdans för varje tugga som entrar munhålan. magen välkomnar med en lyckoparad. ja jävlar, vad jag är bra på att göra omelett, det kan jag meddela.

HUR?
1 portion
strimla eller hacka cirka 4 skivor salami, så fet och god som möjligt. hacka cirka 2 soltorkade tomater i olja. stek detta i smör i en liten kastrull/stekpanna. vispa 2 ägg med lite (helst visp-)grädde, kanske 2 msk. sänk värmen på plattan. krydda äggen med salt och peppar och stjälp sen ner i kastrullen/pannan över det andra. rör om en snabbis så allt blir jämt fördelat. hyvla över lite god ost så det täcker hela kalaset. låt stå, gärna med lock, tills det stelnat. tar 5-10 min. (bränns det i botten har du för varmt, det är det vanligaste felet. sänk ännu mer och vänta ännu längre så får du din perfekta omelett) servera och njut av segerdansande smaklökar!

otroligt lchf-vänligt recept ska tilläggas. knappt ett uns kolhydrater, lagom med fett. och som sagt - vansinnigt gott OCH himla enkelt.

den förbannade sanningen

egentligen vet jag varför jag inte bloggar om något intressant - det beror på att det som jag egentligen vill skriva om, det som jag vill analysera högt ikring och samla åsikter om, det är alldeles för konstig och läskigt för att jag ska våga formulera i snygga ord och meningar. det är ingenting jag pratar om vanligtvis. det är ingenting som någon pratar om tror jag. man gör det bara inte. jag vet inte varför, för gissningsvis är det sjukt mycket vanligare än man tror.
det här är vad som just nu tar upp störst del i mitt liv. det kräver mest tankeverksamhet och energi. det är extremt uttröttande. och det är helt otroligt jobbigt att inte ha någon att prata om det med.
för det är ju just det.
att inte ha någon att prata med. att inte ha några kompisar.

vänner, det har jag. ett par, tre stycken sådär. jag har min pojkvän, han är fantastiskt fin och trevlig och rolig och allt det där. jag har min pojkväns kompisar. men mina, egna kompisar?
jag har alltid haft mycket kompisar och en hel radda "bekanta", jag har känt många människor helt enkelt. människor att ringa för en fika, myskväll, fest eller vad än man nu kände för att hitta på. hade dessutom några få tighta som var sådana där riktigt riktiga. det har alltid funnits människor omkring mig.

så ser jag på mig själv nu - jag är ensam. inte ensam som i den där svarta, mörka ensamheten. där har jag också varit, lita på mig, men det är inte så det ser ut nu nu. det här är en tråkig ensamhet. en sådan som betyder att jag på lördagskvällarna sitter hemma och ser en film och käkar alldeles för mycket. att jag istället för att gå och fika går hem och läser bloggar. att jag varenda vardagskväll gör samma, eviga grejer. att jag, som alltid blivit kallad social, numera är totalt osäker, rädd och mesig bland andra människor = socialt inkompetent och tråkig.
vad är det här? det här är inte mitt liv. det här är inte så jag vill ha det. det här är inte jag.

men hur gör man då? hur fan skaffar man kompisar? det här måste någon säkerligen ha åsikter om. dela med er.
kontaktannons kanske? svara gärna om du känner dig träffad för all del, jag är inte farlig. fruktansvärt ofarlig faktiskt, som läget ser ut nu.

himla smart, pratglad, ironisk och snäll tjej i tjusig förpackning söker någon som finner intresse i åtminstone något av följande:
skogspromenader, mysiga middagar, rödvinsdrickande, åsiktsutbytande, shoppingeskapader, tokiga utflykter, fylleäventyr, kakbakande, vilda diskussioner, kramar när det är på sin plats och kanske annars också, övernattningar, sommarnattbad, grillkvällar och så vidare. vidöppen för ytterligare förslag.

ja. det var vad jag hade att säga. how's that for a blogginlägg...

caturday

godkväll kära vänner!
vad gör ni denna lördagsafton? fezt eller chill?
själv är jag finfixad från topp till tå, orsak: jag och M på väg till annan M för middag, sällskapsspel och vin. en grej helt i min smak. jag är ju sort of the världshärskare när det kommer till sällskapsspel, helt ärligt då. spelen det bjuds på ikväll är Alfapet<3 och ett underbart finurligt litet spel kallat M.I.G. ett klassiskt frågespel med kluriga men inte omöjliga frågor (dvs inte jäkla TP, eh. skitspel är vad det är.), så att någon faktiskt vinner. dvs jag. alltså.

och nu kikar jag på klockan och ser att jag måste kila. lovar att läsa era (och alla andras) bloggar imorgon. efter lägenhetsvisning och vernissage det vill säga. plus att bjuda på mina åsikter om yogan som jag testade imorse... vilken cliffhanger va?!

PUZPUZ, ha en grym kväll nu mina sockergryn

guten morgen, huh

kaffe med en skvätt gammaldags mjölk och en snyyys i käften. känner mig som en femtitre årig karl i arvidsjaur eller diverse liten ort norröver. bara nätlinnet som saknas. men it feels guuuuud, det må jag säga.

inte särskilt stressad - träningsväskan packad och klar, lunchen likaså. jag har till och med koll på valet av skor. wow. det börjar bra, sanna mina ord. denna dagen börjar bra.

som ni kanske utläste ur gårdagens inlägg så var arbetsdagen mer likt en simulation av en dag i ett fångläger (typ guantanamo) än vanlig arbetsdag. nä, jag tar i, det var roligt faktiskt. "not funny HA-HA, but a little bit funny?"... jag gillar ju det här med att organisera och greja. eh. eeh. hehehe.

time to wrap this up, ska ge mig av. ut i kylan... sommar'n var äru?!

gurgel

mjööh. orkar... inte... srkvivvaahh........
fjorton och en halv timmes arbetsdag. jag tänker på stackars små barn i asien och diverse länder som tvingas utstå dessa villkor (till och med värre? :O my gahd) varenda dag. stackars stackars. och de har inte ens min undersköna arbetshäst till kropp. stackars.

godnatt.

ps. jag hatar inventering.

osten är min vän

tillbaka vid datorn, återigen. inte blir det mycket tid till annat när man ska underhålla detta nästintill sjukliga beroendet av att läsa om andras liv, egenheter och företeelser.

egentligen så förstår jag att för att en blogg ska vara givande för andra så handlar det om att skriva om andra saker än vad man gör, vad man äter, vad man läser och allt annat som jag gafflar på om. men sedan tänker jag också att vem skriver jag för? det är väl för mig själv i första hand. (vem försöker jag lura? jag vill juh bara ha uPpMääärkSamheeT!!!1!ett gimme some?)

första dagen avklarad utan kolisar. frukost bestod av ost - min kärlek i livet, oliver och ett kokt ägg. till middag stekte jag kyckling, halloumi och körsbärstomater i riiikligt med smör. muchos delikatos, om jag får säga det själv. funderar dock över hur sjutton man ska orka äta tillräckligt på en hel dag när man blir så jädrans mätt?! hmm. kanske har Räven en poäng med sitt proteinpulver? även om jag har en liten spärr mot allt som är sånt därnt konstgjort... får undersökas vid framtida behov.

imorgon är det inventering på jobbet. whopidoo på det. räkna en miljon saker, räkna fel och räkna om igen, från 8 till 19, känns väl ungefär lika roligt som vandrande pinnar är spännande.

förresten, läsarkåt som jag är, är det någon som vet hur man på Blogger ser statistik? well, bahbye for now. talk to you soon.

i wanna do bad things with you

gott nytt! det här blir la fint det, eller vad säger ni? nytt år, till och med nytt decennium. wow.

yeah, hörni. jag är ju riktigt seg och slö. jag vill ju ha en trevlig och rolig och intressant blogg, och jag tycker ju verkligen om att skriva det gör jag, men det blir på något sätt inte så att jag sätter mig och skriver en rad eller två om mitt lilla liv. fastän jag har tid och lust. nä jag vet inte, jag är lite kass på det här. men försöker, för jag ska tamigfan bli en bra bloggare. japp, ett litet nyårsmål det där.

jag har ett gäng mål faktiskt, som jag ska se till att uppnå under detta fina, nya 2010.

- komma igång med träningen. på riktigt, med realistiska mål och förväntningar, och göra det till någonting trivsamt och naturligt (istället för det nästan hatiska moment det är nuförtiden, eh)
- starta mitt lchf-käk. det som jag i över ett år funderat över, varit nyfiken på och tjatat om. det känns som det egentligen enda sanna för mig och min kropp, och nu kör jag. let's go, lchf, bring me all you've got!
- hitta ett givande jobb/en intressant utbildning. fundera ut vad jag, karriärsmässigt, vill göra med mitt liv.

sen såklart en hel massa andra saker. men detta är de stora, de viktiga bitarna till mitt pussel. mer om det, och mer om de små övriga biter kommer!

och vet ni? en kamera, det fick jag minsann i julklapp! en söt liten en som jag kan ta med överallt. wiho, så bilder blir det från och med nu.
nu ska jag läsa vidare alla de bloggar jag håller koll på, förhöra M lite till om stroke och diverse eländigheter inför hans elaka tentor. so long!

spelade Alfapet i mellandagarna. jag vann. såklart.