söndag, januari 24, 2010

energikrävande weekend

tjena tjena. läget? bra här.
avsaknad av blogginlägg består till allra största del av min egen eminenta Lathet, och till en liten del av helgens eskapader. ja nä nu låter det som något fancy schmancy, vilket inte är fallet, men busy har det varit. befinner mig just nu i mosters hus vaktandes små barn. kusiner till och med, 8 respektive 9 år gamla. jag är för tillfället helt matt efter lärdomen i hur energikrävande dessa små liv är.

gick och hämtade de båda på fritids i fredags vid fyra. promenaden dit tog för mig 15 min. vägen tillbaka tillsammans med dom tog cirka 60. intressant. kom hem och lagade mat till dem, köttbullar och potatismos made from scratch - det senare otrolig succé. awesome. sedan var de snälla hela kvällen och jag myste med lite vin, nötter och datorn. pausade för lite bastu. somnade sen i vad som kan vara världens skönaste säng. jag skämtar inte, den måste vara tillverkad i Himmelriket eller något annat asbra place.
vaknade igår klockan halv åtta av ljudet av en polishelikopter. en cirka 40 centimeters helikopter. lät ungefär lika mycket som en 4 meters. detta följdes av ljudet av sju tusen bjällror och klockor, som i sin tur bara var förberedelsen inför två timmars datorspelsskjutande ackompanjerat av ett 8-årigt "AAAAAHH! AAAAH! AAAAAAAHH!" (nu vet jag hur mycket ljud det ryms i så små kroppar. det är en vetskap jag önskar att jag inte hade).
vid tio hör jag hur 9-åringen säger till sin lillebror "quiet! you're gonna wake them up" (de pratar i första hand engelska, since they har bott i både england och usa) och jag, på gränsen till nervsammanbrott under täcket, bävar inför svaret... "i know, that's what i'm trying to do" WHAT?!? INTE OK! INTE OK ALLS!

ett uppvaknande inte att rekommendera, alltså. det tog några timmar för mig att komma över detta. dock botades min förstörda livssyn av lite pizza, öl och Kung Fu Panda senare på kvällen, och idag är jag på topp igen. var aningen rädd att gå samma öde till mötes även denna morgon, men minstingen knackade försiiiktigt på, inte förräns halv tio. awesome!

idag tänker jag inte göra någonting. inte ett smack. sitta här i soffan på min runda lilla stjärt med Granit och Datorn som mitt enda sällskap. äta lite gott också, kanske. om jag orkar ta mig till kylskåpet.

Söndags-Angelica med halvdant mejk + halvflottig nyklippt lugg. fancy!

Angelica med för närvande bästa kompisen, Granit <3


so long, biatches!

Inga kommentarer: