oh happy days

finns det något mer att säga än riskakor och dom förbannade vindruvorna? nej
kanske att man inte orkar ochså. men bara kanske

jobbet... hur ska jag fixa det? jag vet ärligt talat inte om jag gör det.

och att sova. sömntabletter som förstör men ochså hjälper. på olika sätt. jag vet inte om jag ska bli rädd för mig själv eller bara... jag vet inte. jag vet så lite just nu.

och jag frågade henne varför hon var så konstig och hon sa att hon inte visste vad hon skulle säga. jag sa åt henne att vara som vanligt, och hon sa att det var svårt för att efter att inte ha sett mig på en vecka blev hon rädd när vi möttes. att det syns. aj. men okej, någonting betyder det ju. även om jag känner mig som en hemsk vän.

på tal om något helt annat; hultsfreds bandsläpp? hallå? det enda som var roligt var timbuktu. alla andra... vad fan? ja ja. ska ändå dit. såklart. kommer väl fler bra band sen.

nu är snart den här meningslösa lektionen slut, sedan mat och prov och sen hem. skönt, ganska kort dag.

hur står man ut? jag menar, liksom, hur överlever man?