so if I can't make you love me
if I can't make you care
what prize can take me there
in this world?
somebody told me cash is king
promenerat i en timme idag och sen var jag och tränade. och maten... ja jävlar. jag vet ju precis vad jag ger mig in i, jag fattar inte. som tidigare skrivet: att jag aldrig lär mig. men det här är ju hur jag hanterar svåra saker. och jag slutar fan aldrig tro på det. hur jävla dum får man vara.
imorgon börjar skola och jobb och allvar. herregud och det här ger mig någonting annat att tänka på så varför skulle jag låta bli? jag är så känslig, så svag, jag vet allt det där. men varför skulle jag ge upp det enda som gör mig lite lugn? jag blir fokuserad, målmedveten, lugn och till frids. iaf i början. och jag kommer ju inte ofta så särskilt långt i mina planer innan någon eller något får mig att sluta. men som alltid... tankarna går i banor som att den här gången... den här gången ska jag göra allt på riktigt. jag ska nå mina mål. och hur skulle jag kunna låta bli att lyssna när Hon säger att Hon vet hur man gör allt bra? hur skulle jag kunna förstöra det finaste jag har för någonting ni lovat så många gånger, men aldrig kunnat ge? Hon säger och jag vet att Hon har rätt, att jag blir aldrig frisk. jag är ingenting utan Henne. jag behöver er inte. jag ska vinna det från den här sidan. allting slutar ändå likadant.
måndag, januari 08, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar